melanye

(0)

Happyyppah

Idag var en bra dag. Glad dag. Jag är lite pratsjuk dock...
Varje dag har en ny utmaning. Så är det och dagens var bra.

2010-01-27 @ 20:15:06

(2)

grubblerier

Mina tankar har fastnat. Samma sak som går runt i huvudet. Jag är nervös men förväntansfull. Hoppas hoppas... vi får väl se.

2010-01-24 @ 20:23:27

(1)

Funderingar

Pratade nyss med svärmor på msn. Nyheten om vårt bröllop har ju nått resten av familjen (de som inte blev informerade innan) och tydligen hade det diskuterats. "Man berättar väl ändå för sin familj?" tyckte min ena svåger...

Då undrar jag. Varför? Eftersom vi inte ville att min svärfar plus hans donna skulle få reda på någonting så visste vi ju att vi inte kunde berätta det för denne svåger. För vi litar inte på att han skulle kunna hålla tyst. Och om han nu upplever det som så kränkande/irriterande/knäppt att de inte blev informerade så varför har de inte kontaktat oss ? Är det roligare att prata om oss? För vad skulle det gjort för skillnad för dem om vi sagt något innan ? På vilket sätt skulle deras liv förändrats ? Vi gifte oss inte för deras skull. Vi gjorde det för att vi ville det. Vi ville ha ett litet bröllop. Folk blev inte informerade om de inte var bjudna. (med två undantag, men jag behövde någon att glädjas med lite)

Det kändes bra att bli gift. Det känns fortfarande bra att vara gift. Och jag tyckte att det var tillräckligt med det lilla bröllop vi hade. Kanske kommer vi ha den stora festen någon gång i framtiden. Förnya våra löften och få kyrklig välsignelse. Bjuda alla vi känner, släkt och vänner. Det lär ju vara en upplevelse det med. Men just nu är vi nöjda som vi är. Och om någon har något problem med detta, så kan de komma till oss.

Åh, jag är lite trött på att folk pratar om oss. Jag känner mig lite kall, lite hård och lite cynisk mot dessa människor. Visst kan man tänka att det vorde ju trist om ingen någonsin pratade om oss och helt glömde bort oss. Ja, det vore lite tråkigt. Men hellre det när det gäller folk som skvallrar och skrattar bakom ryggen på oss och visar upp sina plastic smiles när vi ses.

Jag har några vänner som jag litar på och om de skulle prata bakom ryggen på mig skulle jag bli dödligt sårad och dra mig undan direkt. Men fram tills att jag kommer på dem med det (och tyvärr säger mina erfarenheter att jag lär komma på vissa av dem med det) så tänker jag lita på dem och anförtro mig åt dem. Och de blev glada när de fick höra att vi gift oss. Trots att inte alla av dem blivit informerade innan...

2010-01-22 @ 16:38:42

(2)

en mindre mental härdsmälta

Idag lyckades jag verkligen ! Jag vaknade upp i morse utan röst. Ja, på grund av min nu-är-jag-ledig-nu-blir-jag-sjuk-förkylning jag genomled i helgen så har jag tappat min vackra stämma. Så man tänker ju att jag kanske borde ta lite extra hand om mig och hålla mig varm och så ? Kanske...

Men imorse... så fick jag en mental härdsmälta...
Här följer mina tankar ang. ytterplagg imorse:

"hmm, ska jag verkligen ha mina uggies idag igen? jag har ju haft dem hela vintern. Igår var det ju rätt varmt så jag kan ju säkert ta mina gympadojjor idag. Och i och med att det var rätt varmt igår så lär jag ju inte behöva mössa heller, för jag har ju plattat mitt hår och det är ju fint och så. Passar snyggt över jackkragen när det lägger sig så snyggt sådär *poserar framför spegel* Jo men så får det bli"

Så utan att tänka på att det började snöa igår och har snöat hela natten och fortfarande snöade, så gick jag mot bussen i blankslitna gympadojjor och halkade omkring som en galning, utan mössa så att mitt snygga platta hår blev blött av snöflingorna som virvlade och inte alls var särskillt snyggt när jag väl kom fram till skolan, och till råga på allt. utan halsduk och vantar !! Jag förstår inte hur i hela friden jag glömde halsduk och vantar. Det är ju inte precis så att jag tror att det är vår. Jag bara... fick en mental härdsmälta helt enkelt.

2010-01-19 @ 19:50:55

(0)

Godkänd

Vi fick godkänt på a-uppsatsen. Nu hoppas jag bara att min omtenta går vägen och sen är jag klar med termin ett !

2010-01-15 @ 18:05:04

(0)

The one that makes you feel good.

Jag fick ett kedjemail idag. Ett sånt där som man alltid får massor av från olika kompisar och som man ska skicka till sina 10 närmaste vänner typ... Sådana mail brukar jag bara skumma igenom och de slutar alltid med att om man skickar det till 20 pers inom 5 minuter kommer en önskan bli uppfylld/den du älskar fria till dig/vinna pengar/ eller annat bra. Men det här mailet var faktiskt tänkvärt. Jag tänkte därför dela med mig av det (fast jag har tagit bort delen där man får en önskan uppfylld ;)

Människor kommer in i ditt liv av en orsak, för en period eller för resten av livet. När du förstår orsaken, kommer du också att förstå hur du skall förhålla dig till denna person.

När någon kommer in i ditt liv av en orsak, är det oftast för att fylla ett behov du har uttryckt. De har kommet för att hjälpa dig genom en utfordring, för att ge dig vägledning och stöd. För att hjälpa dig fysiskt, känslomässigt och spirituellt Det kan verka som om de är sända från himlen, och det är de! De är där för det du behöver dom för.

Så plötsligt, utan att du gör något fel eller på en till synes opassande tidpunkt, kommer denna person att säga eller göra något som gör att ert förhållande tar slut. Ibland dör dom, andra gånger lämnar dom dig.
Ibland provocerar de dig och tvingar dig att fatta ett beslut.Det som är viktigt att förstå är att ditt behov är mättad, ditt öde är fullbordat, deras arbete är utfört. Den bön du skickade till universum har blivit bönhörd, och det är nu dags att gå vidare

Några människor kommer in i ditt liv för en PERIOD, för att det är din tur att dela med dig, att växa eller att lära. De ger dig en upplevelse, lugn eller bara får dig att le! Kanske lär de dig eller visar dig något du aldrig gjort förut. Vanligen ger de dig en ofantlig mängd av glädje.
Tro på det! Det är äkta!
Men bara för en period.

Livslånga förhållanden lär dig livslånga läxor, sådant du måste bygga upp för att få en solid känslomässig grund. Ditt jobb är att acceptera läxan, älska denna människa och använda det du har lärt i andra relationer och områden av ditt liv. Det sägs att kärleken är blind, men vänskapen är klarsynt.

Så till mina älskade vänner vill jag säga: Tack för att du är en del av mitt liv, antingen det är för en period eller för resten av livet.

<3

2010-01-14 @ 19:21:01

(2)

Maria Björck, 9F, Lyrfågelskolan

Det är så lustigt. När vi var på väg hem till Örebro strax innan nyår så pratade vi i bilen om klassträffar. Min åsikt var att "Om jag blir bjuden till något så fjantigt så skulle mitt svar vara HELL NO! "

Idag låg det en inbjudan till en klassträff från nian i brevlådan.

Då är frågan? Kommer jag hålla kvar vid mitt HELL NO-svar ? Jag vet faktiskt inte.

Innan jag blev bjuden till denna tänkte jag att jag nog aldrig skulle bli bjuden till något sådant. Att jag på något sätt skulle bli bortglömd. Men självklart blir hela klassen bjuden. De populära och omtyckta, de mobbade, de töntiga och de utan vänner. Så vad ska jag göra?

Jag har en liten lista i huvudet med för och nackdelar.

++
-Kul att träffa gamla klasskompisar
-Visa att jag förändrats
-Möjlighet till trevlig kväll med god mat

--
-Det är typ bara 3-4 st som jag skulle vilja träffa och det är ju inte ens säkert att de kommer
-Risk för att jag mår dåligt när jag träffar mina gamla klasskamrater och faller tillbaka i mitt gamla jag
-Möjligt att kvällen inte alls blir trevlig.
-Priset är 375:-

Om det blir skit så kan jag visserligen gå tidigare. Man behöver ju för tusan inte stanna hela kvällen om man inte vill. Men det känns lite dumt att betala nästan 400 spänn för en kväll som jag inte är säker på blir trevlig.

Jag känner mig väldigt kluven

2010-01-08 @ 15:45:16

(2)

vill bara säga en sak

Jag hatar nässpray !

2010-01-07 @ 23:46:30

(0)

ibland har jag det bra

Idag var det a-uppsats som gällde för hela slanten. Men tack och lov att jag jobbar tillsammans med Kristina och Lotta. De är superbra! Jag tror att vår a-uppsats kommer bli bra. :)

Sen kom jag hem och var trött som en toka, och hungrig som en häst. Älsklingen hade redan ätit men han lagade lite mat åt mig i alla fall. Kan man ha det bättre?

Idag är en bra dag, trots förkylning och plugg :)

2010-01-07 @ 17:54:39

(1)

att orka gå upp

Det är en underskattad känsla tror jag, det här med att orka gå upp på morgonen. Det är mer regel än undantag att jag försover mig, Men så igår fick jag för mig att jag skulle lägga mig tidigt, och ser man på. Jag kom upp i tid, utvilad och åt frukost i lugn och ro innan jag gick hem till min klasskamrat för att plugga.

När jag kom hem hade jag dessutom energi till att plocka bort allt julpynt och städa och organisera vårt förråd. Dessutom fick jag lite eminent sällskap av Sofie som var här och drack kaffe och underhöll mig med tjejsnack medans jag packade ner tomtar. Det gjorde det hela mycket roligare :)

Nästa sak på agendan: MAAAAAAT, mat mat mat mat mat mat mat mat mat mat......

2010-01-06 @ 17:04:39

(1)

in a not to distant future

Nu får jag styra upp det här.

1~ Be Sofie snällt att hjälpa mig att fixa snygg header till bloggen. (får muta med nachokryddade popcorn om det behövs)
2~ Fixa liten presentation. (Ifall någon ny besökare ramlar in här)
3~ Kategorisera inlägg (inte för att det känns som att det fyller någon större funktion, men för att det blir prydligare då)

Men just nu blir det till att dricka upp min Lemsip och sedan sova. Det verkar som jag startat en tradition att starta varje termin med en förkylning. Be gone evil cold. BE GONE !!!!!

2010-01-05 @ 00:17:05

(1)

gone public

japp, nu är bloggen offentlig då. antar att jag får önska mina besökare trevlig läsning. Välkommen till min värld.

2010-01-04 @ 20:48:35

(1)

Sånt här gör mig förbannad

http://www.saknadebarn.org/2009/12/08/evelina-oscarsson-rykten-och-sanning/

ramlade över den här artikeln efter att jag blivit tipsad om en namninsamling. Ja, lång historia.

Egentligen vet man väl inte vad man ska tro, men det verkar ju som om mamman är dum i huvudet. Jag blir så jävla förbannad när jag hör om sådant här för det enda detta tjänar till är att förstöra möjligheter att få hjälp för barn som faktiskt råkar ut för något liknande.

Folk som kastar falska incest/övergrepps-anklagelser runt sig borde straffas hårt. Likadant med dessa idioter till tjejer som skriker våldtäkt utan grund, som tjejen i Göteborg för några veckor sen. Polisen jobbade med fallet i en månad innan hon erkände att hon hittat på. Jag blir helt matt. Varför i hela friden gör man något sådant ?

Nej, högre straff för folk som sprider falska anklagelser. Jag lider med den stackars lilla flickan i artikeln som hamnat mitt i det här...

2010-01-03 @ 19:06:45

(0)

3 januari

Idag firar vi sjuårsdag...

Ibland tänker jag på vem jag var när vi blev ihop och blir lite full i skratt. Jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på. Jag hade ingen aning om hur vi skulle såra varandra och jag hade ingen aning om hur fantastiskt bra det skulle bli! För det blev bra, det är bra. Idag, vem vet vad som händer imorgon, men idag ska jag njuta. :)

2010-01-03 @ 12:40:40