Och så var det den där amningen igen...
Nu är det bekymmer igen. Jag har bett om hjälp med amningen från början. På BB, hos vår BM, hos BVC. Jag får ingen hjälp. När jag får frågan om hur det går med amningen så svarar jag "inte så bra" men det ger inte några direkta reaktioner. På senaste besöket hos bvc förklarade jag att det inte fungerar. Att han bökar, att det gör ont. Ingen hjälp. "Du lägger väl honom mage mot mage?" eeeh... det var ju precis det som inte gick. Förklarar förklarar. Ingen respons.
Jag vill ju amma. Jag vill ju inte sluta. Och jag vill framförallt inte sluta för att jag inte kan få hjälp med det trots att jag BER om det.
Jag vet att det är såååå många som ger ersättning och deras barn mår såååå bra av det och det är absoluuuut inget konstigt med det. Jag vet. jag vet jag vet jag vet jag vet jag vet. Jag veeeeeeeeet att man inte är en sämre mamma om man inte ammar. Jag ser inte ner på andra som ger ersättning, så varför känner jag mig då så misslyckad?
Jag vill amma, men som läget är nu så vill inte min son amma (av okänd anledning). It breaks my heart.
Och som vanligt stångar jag pannan blodig mot den betongvägg som är sjukvården. Någon som har ett plåster?
Som tillägg kan jag skriva att jag har kollat in amningshjälpens hemsida och inte hittat något som kan hjälpa mig. Örebro har ingen hjälpmamma man kan ringa och jag skulle vara sjukt obekväm att ringa någon sådan i alla fall. Tror inte att någon över telefon kan hjälpa mig ändå.
Örebro har heller ingen amningsmottagning.
Det verkar som att Örebro helt enkelt inte är en särskillt amningsvänlig stad. Men propagandan om hur alla kan amma och att det är det överlägset bästa för både mamma och barn och hur man inte ska ge upp och hur man kan få hjälp om man behöver, det får man höra minsann...
*sur*
2011-04-13 @ 09:35:12
