Dagens plan går sådär
Ska skriva klart min rapport. För den ska lämnas in idag! Men det går sådär. Jag skulle hellre vara hemma och gosa med mina pojkar. Men jag får tänka att om jag skriver flitigt nu så kan jag snart komma hem...
*längtar*
2011-10-31 @ 12:10:22
(0)regnig söndag och städning
Idag har vädret varit skiiit. Städning har stått på schemat. Har fått gjort nästan allting på min lista nu. Det viktigaste var att dammsuga och det är avklarat så nu spelar det inte så stor roll om jag inte får gjort det sista småplocket.
Fick sovmorgon imorse. EFTERLÄNGTAT ! Har gått upp tidigt 13 dagar i streck nu och tyckte mig vara förtjänt av lite vila :)
Funderar nu på att unna mig lite kaffe och se om jag kan ta det sista plocket på listan.
Wow, detta måste nog falla under kategorin; världens tråkigaste blogginlägg. Jag hade ursprungligen tänkt skriva om det faktum att jag tar ut min frustration över allt jag inte hinner med som jag ska, på skitsaker som är lättare att hantera (i-landsproblem) men jag känner att jag inte orkar förklara mig. Så jag fortsätter gå runt och sura och dricka kaffe här hos mig och så hoppas jag att ni får en fin söndagkväll !
2011-10-30 @ 16:54:30
(0)det fanns visst tid
Efter att jag lyckats få Theo att somna vid 11 (efter 7 vakna timmar !! ) och David kommit hem från läkaren (han var och tog bort stygnen) så satte vi oss ner och pratade. Öppenhjärtligt. Jag hoppas att vi nu kommit på ett sätt att lösa vår stressiga tillvaro. Vi vill ju faktiskt må bra båda två.
2011-10-28 @ 15:45:34
(0)Icke-fungerande liv
Köket är alltid fyllt av disk, lägenheten är alltid fylld av tvätt som antingen ska tvättas eller hängas in, golvet är alltid fyllt av grus och sand och hallen är alltid fylld av oöppnade brev, ytterkläder och skolböcker. Vi har aldrig några pengar men alltid massa räkningar. David har svårt att somna, Theo vaknar tidigt och jag får aldrig sovmorgon och sover aldrig några hela nätter. Jag hinner sällan duscha eller äta och känner att jag ständigt är stressad över skolan. Jag får dåligt samvete när jag är borta långa dagar från David och Theo och jag har dåligt samvete när jag inte pluggar. Jag och David har helt olika prioriteringar när det kommer till vad som är viktigt att göra och det finns ingen tid till att sitta ner och prata. Ångesten lurar alltid bakom nästa andetag och tårarna står på standby bakom ögonlocken. Jag har konstant ont. I min nacke, min rygg och mitt bäcken. Jag känner dagligen att jag inte orkar mer men jag har sedan länge insett att det inte finns någon gräns för vad en människa klarar av. Det finns inget sätt för mig att få utlopp för min frustration vilket innebär att jag dagligen går runt och känner mig både arg och värdelös. Jag vet inte vad jag ska göra, jag vet inte hur jag ska lösa det här.
2011-10-28 @ 08:24:36
(0)Skryt:
Sammanfattande feedback från tentan:
"Grattis till ett väl genomfört arbete! Uppgiften är genomförd med stringens och klarhet i resonemanget
Gjorda ställningstaganden är väl motiverade – det här är en riktig fullpoängare!"
2011-10-27 @ 10:55:20
(0)deltids-stalker ?
Det finns en person från mitt förflutna, som jag varit både vän och ovän med i perioder. Som envisas med att han ska vara vän med mig på facebook. Nu är det ca 5 år sedan vi senast träffade på varandra irl. Då var vi inte vänner. Jag tog bort honom från facebook nyligen. Och nu har han upptäckt det och imorse hittade jag ett mail i min inkorg på hotmail om det faktum att jag "dissat" honom. Enda anledningen till att jag accepterade hans vänförfrågan från första början var för att jag inte ville ha arga mail. Jag vet egentligen inte varför jag trodde att det inte skulle bli så den här gången med ? Jag har inte svarat på hans mail för jag vet att mitt svar inte kommer vara till belåtenhet ändå och då kommer det komma fler arga mail. Det är väl bara en tidsfråga innan han hittar den här bloggen också. Nåja, isåfall... :
"Mr M. Du är obehaglig. Från och med nu kallar jag dig för min deltids-stalker. Jag förstår inte vad du har för motiv till att jaga mig men jag önskar att du kunde släppa mig nu. Snälla gör ett försök!"
2011-10-26 @ 08:35:33
(2)Feg
Jag drömmer om att ha kontakt med en f.d vän igen men jag vågar inte. Vad ska jag göra ?
2011-10-24 @ 15:34:07
(1)Jag vill så mycket
Jag har så många bra idéer i huvudet. Ställen jag vill åka till, presenter jag vill köpa till folk, pyssel jag vill göra. Jag har en lång lång lista i huvudet. Men det finns ingen tid, och det finns inga pengar.
Det gör mig lite ledsen.
2011-10-23 @ 10:21:11
(0)Klockrent !
http://meritwager.wordpress.com/2010/11/25/be-my-guest-90-karl-olov-arnstberg/
Läs läs !
"...de måste acceptera att Sverigedemokraterna blivit demokratiskt valda men att det inte hindrar Riksteatern från att bestämma hur dialogen med dem ska se ut. Hon säger: ”Vår värdegrund är allas lika värde och Sverigedemokraterna delar inte den värdegrunden”...
Skälet till att de gör ett så uppenbart tankefel är att det här inte i första hand handlar om lika värde utan om motsatsen: repressalier gentemot oliktänkande. Värdegrund är ett begrepp som smugit sig in bakvägen i det politiska landskapet. Den eller de som inte har rätt värdegrund är det legitimt att mobba. Värdegrund är med andra ord ett begrepp som vänder sig mot rätten att tycka och tänka fritt. Visst, tänk fritt du, men då får du inte leka på våran gård. Har du inte rätt värdegrund så kommer vi inte att anställa dig och heller inte ta dina tjänster i anspråk."
2011-10-22 @ 17:49:38
(0)blogglust
Jag har lust att blogga men jag vet inte riktigt om vad. Jag funderar på mitt nästa blogginlägg i bokstavsutmaningen. G. Jag vet inte. Jag funderar en stund till.
Överväger seriöst att avregistrera mig från familjeliv. Jag var inne där förut och kikade i forumet och det är sanslöst vilken dålig stämning det är där. Det handlar BARA om att trycka ner alla som inte gör/tänker/tycker som en själv.
Det är som att forumet svämmar över av fruktansvärt osäkra människor som i sin jakt på att göra "rätt", sätter sig till doms över folk som tänker annorlunda. Föräldrar som envisas med att tävla om vem som är den bästa mamman/pappan och de baserar det på huruvida man ger burkmat till barnen. Det måste ju bara handla om att de själva är så osäkra i sin föräldraroll att de vill dra ner andra till samma osäkerhet. Om det är en reflektion på hur svenskar mår så tycker jag synd om landet.
Det andra alternativet att människor i så stor utsträckning faktiskt är genuint elaka och tycker illa om andra baserat på deras åsikter känner jag mig inte alls bekväm med så jag väljer att tro på det första jag skrev. Att dessa elakheter kommer från dåligt självförtroende och illabefinnande. Det är inte bra det heller men det finns i alla fall hopp om att dessa människor så småningom kommer till insikt om sina problem och börjar må bättre.
Nu hör jag att han vaknat. På återseende.
2011-10-22 @ 11:04:54
(0)Mitt älskade frustrerande barn
Inatt var det hysteriskt. Theo somnade vid 21 i sin säng. (Jippie!) Vaknade igen vid 22.30 och var ledsen. Ville inte somna om i sin säng. (Inte så jippie...) Jag gick och la mig och tog upp honom i vår säng där han efter en stunds bökande somnade om.
Efter ca en halvtimma av vaggande och kramande och vyschande och hyschande och en Theo som grät och skrek det högsta han kunde brast det för mig och jag kunde inte låta bli att gråta jag med för jag kände mig verkligen som världens sämsta mamma. David kom tillbaka in i sovrummet och försökte lugna Theo, och försökte lugna mig... Jag gick ut i köket för att lugna mig och hörde hur grannarna ovanför klampade runt argt i lägenheten. Jahapp, så hade vi väckt dem också. Nu var det väl bara att vänta på att polisen skulle dyka upp och fråga varför vi ritualmördar barn på nätterna? (För jag lovar att det var så Theodor lät)
Det som inte gör saken bättre är att det sitter en människa bakom hyllan bakom mig och sover! Ja, ni hörde rätt. Han/hon sover !! På biblioteket. De djupa rofyllda andetagen susar förbi och får mig att inse hur skönt det skulle vara att få sova djupt. Kanske är han/hon också en småbarnsförälder?
Jag är ledsen för att det blev ett sånt långt inlägg om mitt barn som inte vill sova. Det kan inte vara så roligt för er att läsa men jag behövde få berätta för någon om hur synd det är om mig.
Och till de ungdomar som kan tänkas läsa detta: Använd Kondom !
2011-10-19 @ 10:15:21
(0)F som i frustrerande
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Jag kör ett till bokstavsinlägg direkt. För jag behöver få detta ur mig.
Det är så frustrerande att Theodor vaknade klockan 03:00 i morse och jag var tvungen att gå upp och diska en flaska eftersom David inte får blöta ner sin skadade hand.
Det är så frustrerande att Theodor bestämt sig för att vara på världens sämsta humör igår och idag.
Det är så frustrerande att det ösregnade ute imorse när jag skulle gå till bibblan.
Det är så frustrerande att bibliotekets trådlösa nätverk låg nere så att jag ändå inte kunde sitta där och plugga.
Det är så frustrerande att jag slösade pengar på mitt busskort för att upptäcka detta.
Det är så frustrerande att jag samtidigt som jag är irriterad på Theodors dåliga humör känner ett så stort behov av att bara krama och gosa med honom.
Det är så frustrerande att detta gosbehov jag har går ut över studierna eftersom jag inte kan koncentrera mig.
Det är så frustrerande att jag har svinigt ont i min rygg/bäcken.
Det är så frustrerande att jag på grund av denna smärta inte kan sova ordentligt när jag väl får chans att sova. (Obs, se det första jag skrev om att vakna 03.00)
Det är så frustrerande att jag nu ska sitta hemma och plugga och försöka vara disciplinerad när jag vet att jag blir distraherad av allting här hemma!
Det är så frustrerande att jag inte vet vad jag ska göra med stackaren i mitt case som jag nu skriver en rapport om.
2011-10-18 @ 10:09:27
(0)E som i egentid
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Nu har vi kommit till E. E som i egentid.
Något som jag inte har längre. Alls. Förutom när jag duschar.
Om man läser i trådar på familjeliv.se så behöver riktiga mammor ingen egentid. För det enda man har behov av att göra är att vara fastklistrad med sitt barn och beundra detta. Och om man eftersöker egentid så är man ingen bra mamma och vill inte det bästa för sitt barn. Så jag antar att jag inte är en bra mamma då eftersom jag hett åtrår egentid.
Fast sen vet vi ju att majoriteten av de som huserar på familjeliv är kompletta idioter.
2011-10-18 @ 09:57:50
(0)Koncentrationen bortblåst
Man kan ju lungt påstå att koncentrationen och förmågan att fokusera på sina studier försvinner snabbt när ens älskade man skär sig i handen så blodet sprutar. Nu är han på väg till vårdcentralen (Tack och lov att mamma jobbade i Uddevalla idag <3 ) och jag räknar inte med att få något mer gjort på studiefronten idag. Inte ens när hjärtat återgår till normal rytm igen. Adrenalinpåslag.nu
2011-10-17 @ 16:06:52
(0)D som i Desperate Housewives
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
DH är min tisdagsunderhållning. Ett skönt avbrott i början av veckan och något att se fram emot.
När de började visa trailers för den serien för många många år sedan tyckte jag att den såg lite kul ut, och jag har varit fast från första avsnittet. Jag kan helt ärligt och stolt säga att jag sett alla avsnitt på tv. Inte laddat ner och inte fuskat och sett dem tidigare än de sänts. Nåja, nästan i alla fall. När vi åkte till Australien blev det lite skevt för jag missade några avsnitt i slutet av säsongen, men efter några månader i Australien började de visa den säsongen där och så hann jag med att se det jag missat innan jag kom hem igen, lagom till att nästa vända hade börjat visas i Sverige igen :)
2011-10-15 @ 09:11:58
(0)Dagens I-landsproblem
Guuuuuuud vad jag stör mig på folk som inte kan uttala ordet regissör rätt.
Det heter inte [ressichör] !!!!!!!!!!!!!
2011-10-14 @ 10:06:53
(0)C som i Clowner
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Mitt tredje inlägg i utmaningen blir om Clowner. Varför då kanske ni undrar? Jo för att jag tycker clowner är läskiga.
Jag är kanske lite påverkad av filmen "det". Trots att jag inte sett den (det räckte att se filmaffishen när jag var ett litet barn för att jag skulle sky clowner i flera år) så är den ju ett typexempel på en läskig clown. Men även de clowner som inte har huggtänder och klor är obehagliga tycker jag. Jag tror att det handlar om att man inte ser personens ansikte. Att man bara ser en grotesk mask som ler hysteriskt. Att clownen sedan vinglar och tappar saker och "clownar" sig gör i mitt fall bara saken värre: En okänd man som täckt sitt ansikte med en grotesk mask och beter sig oberäkneligt. Mmmm, inte vad jag skulle välja att umgås med. Det finns kvinnliga clowner också, jag vet. Och de är lika obehagliga fast inte lika vanliga.
Sedan finns schablonbilden av den sorgsna clownen. En ensam och ledsen person som tvingas sminka sig och roa folk trots att han inte orkar le i vanliga livet.
Och bilden av clowner som när de inte längre är i sin roll är arga och aggressiva.
Jag har inte träffat så många clowner i mitt liv så de enda föreställningar jag har av clowner är vad jag fått från film och tv. Och jag inser att det kanske inte är helt tillförlitligt. Men lik förbaskat så gillar jag INTE clowner.
Och framför allt så gillar jag inte när jag själv tvingas vara en "clown" och sätta på mig min (osynliga) mask och le trots att insidan är helt tumultartad och jag inte ens kan tänka klart.
Allt är inte som det verkar.
2011-10-13 @ 11:21:00
(2)Något har hänt
Jag kan inte läsa längre. Eller jag läser, men jag registrerar inte vad det står. Och vid realisationen att jag inte får något gjort så kommer hjärtklappningen och tårarna. Så nu sitter jag här och gråter på bibblan och får inget gjort och bloggar istället för att försöka skingra tankarna och lugna ner mig.
Jag inser att jag är värdelös, att jag inte klarar att studera. Jag fäster mitt värde som person vid mitt studieresultat för det är ju det som alla andra gör. Jag vet att om jag inte klarar detta så kommer andra att döma mig och skratta åt mig bakom min rygg för en utbildning måste man ju ha och det klarar ju alla. Igen lever jag inte som jag lär för jag dömer inte dem som inte är utbildade men är helt övertygad om att alla kommer döma mig om jag inte klarar det här.
Förra terminen gick ju så bra. Vad har hänt? Varför klarar jag det inte längre?
2011-10-11 @ 11:22:37
(1)Pluggar på bibblan
Har bokat ett studierum på biblioteket. Sitter mest och längtar hem. Börjar dessutom bli hungrig men har bestämt mig för att jag ska sitta här till 13.30 och sedan går jag hem. Och kanske orka plugga lite mer efter Theodor har lagt sig.
Är väldigt sugen på en skogspromenad. Det är visserligen kallt och äckelhöstslaskväder ute. Men jag mår aldrig så bra som när vi är ute och går i skogen. Och bara för att jag har problem med självdisciplinen så sitter jag och drömmer om att få gå i skogen istället för att läsa om Bobath-konceptet och uppgiftsorienterad modell. Ah well, man måste väl få ta paus ibland också?
Å vad jag är hungrig :(
2011-10-10 @ 11:41:45
(0)min morgon
03:00 vaknar av smärta. inser att Theo fortfarande sover i vår säng (där han somnade igår) och att jag sover i mina kläder. Flyttar över Theo till hans säng.
04:00 Theo vaknar och inser att han blivit överflyttad till sin säng. Gråter. Flyttar tillbaka honom till vår säng.
04:30 Theo klarvaken. Maria får ångest eftersom hon börjar tänka på skolan. Kan inte andas.
04:35 David får ta upp Theo. Maria får dåligt samvete
05:10 Maria inser att det inte kommer bli mer sömn idag. Kliver upp, sätter sig för att blogga.
God morgon allihopa
2011-10-09 @ 05:13:16
(0)B som i barn
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Här kommer nästa inlägg i min utmaning. Nu är det dags för B.
Jag har funderat i flera dagar på vad jag ska skriva om men har tillslut bestämt mig för det första jag tänkte på:
B som i Barn
Jag är ju liksom tvungen att skriva om barn eftersom de senaste drygt 8 månaderna i mitt liv mer eller mindre till 100% har kretsat kring barn och specifikt ett barn. Mitt barn.
Det lustiga är att jag aldrig varit särskillt barnkär. Kanske för att det inte funnits å mycket små barn runt mig när jag växte upp. Jag har sett bebisar och tyckt att de var söta men jag har aldrig haft den där längtan efter barn. När jag var tonåring var jag ganska säker på att jag inte ville ha barn alls. Eller kanske möjligvis att jag kunde tänka mig att adoptera.
Kort efter att jag träffat David insåg jag att jag ville ha hans barn. Någon gång i framtiden sådär.
Sedan gick tiden och min biologiska klocka började ticka. Jag tror egentligen att det var på grund av den som vi bestämde oss för att skaffa barn. Jag hade en oförklarlig lust att bli mamma och David kände väl också att det kunde vara trevligt att ha barn. Så då blev det så.
Nu kan jag inte tänka mig ett liv utan mitt barn. Det är jobbigt och tungt och stressande och ibland helt hysteriskt. Men den kärleken jag känner till mitt barn är överväldigande. När jag kommer hem efter en jobbig dag och möts av ett strålande leende och fnitter från min underbara lilla son väger upp allt. När vi leker tafatt och kryper omkring på golvet och Theodor är så glad att han varvar gapskratt med pipiga tjut och man inte kan låta bli att skratta tillsammans med honom. trots att det gör så hemskt ont i knäna av att krypa omkring på golvet. Ibland är jag så trött att jag håller på att krevera och hela min kropp skriker efter sängen och jag tänker att så fort Theodor har somnat så hoppar jag raka vägen i säng. Men så somnar Theodor i min famn i fåtöljen i vardagsrummet och då känner jag att jag hellre vill spendera hela natten där. Med honom i famnen. Jag unnar nästan alla att få känna den känslan.
Jag skriver 'nästan alla' för vissa människor borde inte ha barn. (jag har skrivit om detta förut) Vissa människor förtjänar inte privilegiet att ha barn. De kan inte ta ansvaret och jag kan inte unna dessa människor den glädjen det innebär att ha barn.
Vissa människor känner man på sig att de skulle bli så bra föräldrar. Att om de fick ett barn skulle det barnet bli så älskat och omhänderaget och uppskattat. Men då kan de inte få barn. Och livet är så vansinnigt orättvist.
Nu ska jag nog gå och pussa lite på min lilla underbaring till son och uppskatta vad jag har.
2011-10-08 @ 11:48:14
(0)Efter morgonens föreläsning...
...kände jag mig fullständigt knäckt !
Jag är inte längre intresserad av att arbeta som arbetsterapeut. Jag tänker fullfölja min utbildning för det är korkat att hoppa av när man bara har typ 15 månader kvar. Men jag känner inte längre någon entusiasm inför mitt karriärval. Nu gör jag detta för att jag måste. Sedan får vi se vart jag hamnar efteråt. Ica kanske ?
2011-10-07 @ 17:31:30
(0)hemtentar mig
3 frågor svarade på av 15
En femtedel avklarad. Puh. det här går segt.
[update 13:42: Halva tentan avklarad. 7/15 uppgifter klara.
Saknar min man och min son helt galet mycket. Jag vill bara åka hem och kramas med David och busa med Theodor. Har en paus från tentan just nu och har lyssnat på diverse fina låtar på youtube som bara påminner mig ännu mer om hur mycket jag älskar och saknar mina pojkar. Kontraproduktivt? Svar: ja.]
David, den här är till dig:
2011-10-05 @ 10:20:15
(0)A som i Arbetsterapeut
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
I min nystartade bloggutmaning här så får jag väl dedikera bokstaven A till arbetsterapeuterna. Det är ju ändå det som mitt liv har snurrat runt (för det mesta) sedan hösten 2009 då jag började min resa mot detta yrke.
Ibland får man frågan vad en arbetsterapeut gör och vissa jag pratat med har lite felaktigt trott att det handlar om att man ger samtalsterapi till folk som är trötta på sitt jobb/är sjukskrivna och vill tillbaka. Så är det inte riktigt.
Som arbetsterapeut kan man arbeta på sjukhus eller inom kommunen. På arbetsförmedlingen, försäkringskassan, på olika företag och som konsult. Man kan jobba med människor i alla åldrar och med alla möjliga olika typer av problematik. Ofta samarbetar man med sjukgymnasterna eftersom deras uppgift är ganska lik vår, men mer inriktat mot funktion när vi fokuserar på aktivitet.
Ja. Så nu vet ni det.
Jag valde den här utbildningen för att jag trodde att det skulle vara intressant och för att jag trodde att jag skulle trivas med att jobba som arbetsterapeut. Jag är ju (som de flesta vet) en person som tycker om att hjälpa andra och det är precis det som en arbetsterapeut gör på olika sätt. Fram till den här terminen har jag varit ganska övertygad om att detta är något som jag vill arbeta med och dessutom är det så brett så trivs man inte inom ett verksamhetsområde så kan man söka sig vidare till något annat. Men den här hösten har jag börja tvivla. Nästan alla exempel vi får i undervisningen handlar om att jobba med dementa äldre. Och jag är inte intresserad av att jobba med dementa äldre. Jag är mer intresserad av det "mekaniska". Proteser, handkirurgen, dysmeli. Men jag försöker tänka att vår lärare minsann inte vet allt och bara för att hon (kanske endast?) jobbat med dementa så betyder inte det att det är det enda som finns. Nåja. Inte ska jag hoppa av i alla fall. Jag gör klart den här utbildningen och sedan får vi se. Förhoppningsvis får jag en bättre bild av yrket efter nästa termin när vi ska ut på praktik.
:)
2011-10-04 @ 19:17:45
(4)Min egna bloggutmaning
Ibland läser man på folks bloggar om olika utmaningar de antar och skriver om olika saker. Jag kom på en egen bloggutmaning. Jag ska skriva om 29 olika saker baserat på bokstäverna i alfabetet. :) Ja, men i brist på annat och när man vill skjuta upp pluggandet är det väl en ypperligt bra idé?
Så senare idag kommer ett inlägg om något som börjar på A.
2011-10-04 @ 10:28:15
(0)Gilla
Jag gillar min nya bloggdesign! :)
2011-10-03 @ 22:03:50
(0)Jaaa... nu då ?
Har haft lust att blogga i flera dagar. Men alltid när jag inte har tillgång till datorn. typiskt.
Nu har jag tillgång till datorn men vet inte vad jag ska skriva om ? typiskt.
Dricker kaffe och kollar på Greys anatomy. Efter detta ska jag börja läsa lite. Är ju egentligen pluggdag idag men blev en seg morgon eftersom Theodor bestämde sig för att vakna vid midnatt och vara vaken en timma. Till slut somnade han mellan mig och David. PÅ täcket. Så jag fick inget täcke. Bara på fötterna. Men vad gör man inte för sitt barn? Man sover inte bra när man har barn, det är då ett som är säkert. Är det inte nattmatningar så är det täckestöld. typiskt.
2011-10-03 @ 10:25:14
