En gång till.
Jag har sagt upp mig från mitt jobb. Jag pallade inte. Jag kan inte jobba på ett ställe där jag vet att folk pratar skit om mig. Där jag blir avsnäst så fort jag frågar något och blir anklagad för allt som går fel. Jag är inte lika snabb som alla andra och jag tål inte stressen särskillt bra. Så jag ska jobba nu till helgen och sen kanske inte mer. Vi får se. Om chefen inte lyckats lösa "mina" tider på något annat sätt så ska jag ta dem. Men jag tror att hon löser det på något annat sätt. Det är så plågsamt tydligt varje gång jag jobbar att jag verkligen inte passar in där.
Nu börjar ytterligare en vända med att söka jobb söka jobb söka jobb. Men jag SKA hitta något. Jag måste hitta något. Det finns inget annat alternativ. Men det känns hoppfullt. Tillsammans med annat som hänt på sista tiden så känns det som om saker börjar vända till det bättre. Inga mera draman. Ett liv där jag trivs. Jag kämpar och kämpar. Ibland behöver man vila.
2009-02-04 @ 00:49:51
