Om att nästan dö och facebookvänner
Jag höll nästan på att dö idag. Eller kanske inte såå nära om man ska gå efter vad som faktiskt hände. Men tillräckligt nära för att fortfarande kännas olustigt. Jag kom körande lungt och fint i min lilla opel utan abs-bromsar och blev trängd av en idiotlastbilschaffis i en enorm tankbil. På grund av att jag panikbromsade för att inte krocka med tankbilen så låste sig hjulen och jag fick sladd in i motsatt körfält. Det var mycket läskigt och jag skakade i flera minuter efteråt. Tack och lov att jag inte fick möte precis då. Det kom visserligen en bil, men han var så pass långt bort att han knappt behövde bromsa.
Jag mår fortfarande lite illa när jag tänker på incidenten och jag kan säga att jag satt på helspänn när jag körde hem efteråt.
Annars har jag börjat använda facebook igen. Mest för att hålla mig a jour med vad som händer i mina vänners liv. Jag gick igenom min kontaktlista där för någon vecka sedan och rensade. De personer som jag inte pratat med på länge och inte heller känner något behov av att hålla kontakt med blev borttagna. Jag känner inte för att ha en enorm kontaktlista som inkluderar folk som jag knappt känner eller folk som jag knappt tycker om. Det som jag publicerar på fejjan i form av bilder och texter är jag inte helt säker på att jag vill att "alla" ska kunna se. Det räcker med de som jag bryr mig om, och som kanske bryr sig lite om mig också och inte bara vill snoka.
Idag såg jag att jag fått en vänförfrågan från en tjej som jag är bekant med irl. Men jag tackade nej till den. Dels tillhör hon ett gäng som jag inte nödvändigtvis ogillar, men ändå valt att ta aktivt avstånd ifrån p.g.a saker som hänt tidigare. Och dels känner jag inte att vi är såpass bra vänner att det skulle vara någon nytta med att finnas på varandras kontaktlistor. Detta var visserligen andra gången hon skickade en förfrågan och jag undrar lite om jag kommer bli ifrågasatt via en gemensam vän. Nej, risken är nog inte så stor, hon ville nog bara utöka sin kontaktlista med ytterligare ett namn (och kunna snoka?).
Det finns ett litet litet antal med människor i Trollhättan som jag fortfarande vill ha kontakt med. Jag tycker att det känns väldigt skönt att ha kommit därifrån, men jag tror att jag flydde för långt bort. Vad gör jag här uppe?
2010-07-13 @ 20:52:21
