(1)

Taskigt bemötande

Redovisningen idag gick väl ganska bra. Men fy vilken lärare. Henne gillar jag inte.
För det första så hade hon gjort klart att vi bara skulle opponera på projekten och inte upplägget av rapporten. Men lik förbannat så opponerade alla inklusive läraren på både projekt och upplägg.

Och lika väl som att vi klasskamrater måste respektera varandras åsikter och inte göra oss lustiga över varandra när vi diskuterar så måste ju även en lärare respektera elevernas åsikter. Idag tog en grupp upp en diskussionsfråga om vem som egentligen bör ha det största ansvaret för att uppfostra barn, föräldrarna eller skolan. Nästan alla i klassen ansåg att skolan ju givetvis behöver ha regler och viss uppfostran för att eleverna ska känna sig trygga men att ansvaret för att uppfostra barnen ska vara föräldrarnas ansvar. Det är ju ändå föräldrarna som satt barnen till världen.

Mitt bidrag till diskussionen var något i stil med:
"Jag tycker ju självklart att skolan behöver ha regler, men skolans huvuduppgift är ju ändå att lära ut saker till barnen. Men sen är det klart att ett barn som är rädd för sina klasskamrater och blir mobbad i skolan har svårare att lära sig och i det avseendet måste ju skolan se till att motverka mobbing och sådant. Men det måste ju ändå ligga huvudsakligen på föräldrarna att uppfostra sina barn"

Sedan svarade seminarieledaren, inte till mig direkt utan till typ alla som sagt sin åsikt (som tydligen inte var rätt ?!) "Men skolan ansvarar ju för vad som händer i skolan. Det kan ju aldrig föräldrarna göra. Så tänk på det ni, ni som pratar så mycket om att föräldrarna ska ta sitt ansvar"

Så då vände jag mig till henne och sa att jag ville flika in då att:
"Jag tycker iofs fortfarande att det är föräldrarnas huvudansvar att uppfostra barnen. Det är ju t.e.x föräldrarna som får lära sin fyraåring, som inte än börjat skolan, att man inte får slåss och....."
Ja, längre än så hann jag inte innan jag blev avbruten (?!) och hon kläcker med ett hånflin:
"Så då tror du att om du säger så till ditt barn så kommer de aldrig slåss i framtiden?"

WTF ?!

Mitt svar blev då:
"Men snälla du? Det är klart att jag inte tror! Men ska föräldrarna bara skita i att uppfostra sina barn då för att ""det tar ju ändå skolan hand om"?

Och svaret jag fick från läraren var:
"Nä, så sa jag inte!"
Följt av ett litet skratt...

Och sedan började hon prata om något annat....


Jag står fortfarande kvar vid min åsikt att jag tycker att det är föräldrarnas huvudansvar att uppfostra sina barn! Ja, skolan ansvarar för vad som händer där. Men ett väluppfostrat och tryggt barn blir inte en mobbare! Och även om ett väluppfostrat barn ställer till med problem av något slag så tycker jag att skolan bör informera föräldrarna så att de kan samtala med barnen. Igen. Föräldrarnas huvudansvar.

Och dessutom vet jag inte om det är standard att som lärare att avbryta elever och hånflina??? Det är nog det jag är mest irriterad över.

Även Lotta reagerade på att läraren liksom hela tiden skulle ha sista ordet. Så detta är inte bara mina egna hjärnspöken...

Grinig är jag i alla fall... :(

2010-05-26 @ 19:01:24

Postat av: Rebecca

Jag gillade verkligen din lärares dubbelmral, i ena svepet verkar hon tycka att det är skolans ansvar och i nästan andetag hånler hon och avbryter en elev. Då innebär det då att hon ska "uppfostra" och tydligen ingår hånande och avbrytande i hennes sätt att uppfostra.

19:32:04 den 2010-05-26


Kommentera inlägget här:

Namn:

Kom ihåg mig?

E-postadress:



URL/Bloggadress:



Kommentar:



Trackback

Kategorier

Senaste posterna

Länkar

Arkiverat

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Ut odio. Nam sed est. Nam a risus et est iaculis adipiscing. Vestibulum ante ipsum primis in faucibus orci luctus et ultrices posuere cubilia Curae; Integer ut justo. In tincidunt viverra nisl. Donec dictum malesuada magna. Curabitur id nibh auctor tellus adipiscing pharetra. Fusce vel justo non orci semper feugiat. Cras eu leo at purus ultrices tristique.