Du vet inte hur jag mår
Det är lustigt hur vissa fraser i livet fastnar. Vissa meningar kastade mot en, somliga i affekt, andra ur frustration. Oftast åtföljdes meningarna av en diskussion, ett gräl, en lösning. Men denna lösning är glömd och borttappad. Meningen sitter fast.
"Varför är du så efterhängsen för?"
"You're a fucking selfish bitch!"
Det är inte rättvist att hålla dessa personer ansvariga för att jag fortfarande hör dessa ord. Och det gör jag inte heller. Händelsen är avklarad, avslutad. Men orden sitter kvar.
De ringer i öronen.
Särskillt när jag är lite trött, och när jag är lite låg.
Efterhängsen, efterhängsen, efterhängsen, efterhängsen, efterhängsen, efterhängsen, efterhängsen.
Så jag jobbar aktivt varje dag för att motbevisa dessa meningar och dessa ord.
Och därför vet du inte hur jag mår. För det berättar jag bara för dig när jag verkligen inte orkar hålla uppe fasaden. Allt p.g.a två meningar som fastnade. Två meningar från helt olika delar av mitt liv, sagda av två helt olika anledningar, i två helt olika situationer. Men jag glömmer inte och jag slutar inte höra dem.
Och jag tänker inte vara varken efterhängsen eller självisk. Så jag kräver ingenting, och säger ingenting.
och sakta men säkert försvinner jag...
2010-10-21 @ 06:59:25
