(1)

Förlossningsflashbacks

Läste en förlossningsberättelse från den sista tjejen i fikagruppen som fick barn. Tänker på Theos födelse. Minns, ryser, får känslostormar.

Det häftigaste och jobbigaste jag varit med om.
Minns att jag kunde konstatera att "Det suger fett att föda barn!"
Minns den vansinniga smärtan från nålarna jag var tvungen att få. Kanylen i handen, lokalbedövningen till edan, och en oidentifierad spruta på "insidan". Precis i slutet. (något jag INTE bett om och undrar varför jag fick)
Minns hur sur jag var för att edan inte tog.
Minns att jag var förvånad över att krystvärkarna inte gjorde så ont. Men att det var så vansinnigt svårt att låta bli att krysta !
Minns att jag undrade om jag skulle behöva ligga och krysta i flera timmar medans de drog och slet i sugklockan. (nejdå var det lugnande svaret, det här är snart klart.)


Jag kommer ihåg att jag tyckte att det gjorde ont när han skulle ut, men kan inte komma ihåg hur det kändes? Inte som med nålarna. Inte som med undersökningen efteråt.

Jag minns när det slemmiga barnet kom upp på min mage och jag förundrades över hur stor han var.
Jag minns hur stolt jag var över att jag fått en välskapt son när de rullade iväg mig till operation.
Jag minns hur mycket jag saknade honom när jag låg på uppvaket. Det var första gången jag saknade min son.

Nu sitter jag här med min söta son fastknuten på magen i bärsjalen och det blir lättare för var dag som går. Jag tittar på honom och är så glad i honom och så stolt över mig själv att jag fött fram honom. Trots att jag inte kunde krysta fram honom själv så är jag stolt över det arbetet jag gjorde. Stolt över den smärtan som jag stog ut med, som jag andades igenom. Stolt över varje värk jag tog.

Nu blev detta längre än vad det var tänkt, men det blir ju lätt så när man sitter och minns. Det ena minnet väcker det andra. Och som alla småbarnsföräldrar vet så kan man inte göra något en längre stund utan att bebis vill ha uppmärksamhet. Så även nu. Så nu ska jag gå och pyssla om min lilla plutt, men först bjuder jag på en bild från alldeles nyss:

2011-03-11 @ 19:30:59

Postat av: Johanna

Tänk så olika man kan uppleva det! Sjukt! Skönt att det känns bättre! Det gör det här också =)

04:39:59 den 2011-03-12


Kommentera inlägget här:

Namn:

Kom ihåg mig?

E-postadress:



URL/Bloggadress:



Kommentar:



Trackback

Kategorier

Senaste posterna

Länkar

Arkiverat

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Ut odio. Nam sed est. Nam a risus et est iaculis adipiscing. Vestibulum ante ipsum primis in faucibus orci luctus et ultrices posuere cubilia Curae; Integer ut justo. In tincidunt viverra nisl. Donec dictum malesuada magna. Curabitur id nibh auctor tellus adipiscing pharetra. Fusce vel justo non orci semper feugiat. Cras eu leo at purus ultrices tristique.