är jag hård och grym?
Jag vet att jag tidigare nämnt att jag är rädd att jag inte kan behålla vänner. Men idag har jag fått reda på att två av mina kompisar/bekanta har återupptagit kontakten med någon som de nyligen valde att bryta med av olika anledningar.
Detta förbryllar mig.
Jag saknar ibland de vänner jag förlorat eller tappat kontakten med. Men jag skulle aldrig få för mig att krypa för dem när jag inte gjort något fel? Att man som vänner grälar ibland, det händer. Men när det blir så infekterat att man väljer att säga upp vänskapen. När man inte längre ser personen som sin vän. Varför gå tillbaka då?
Jag kanske är hård och kall och grym för att jag inte kan förstå varför man vill gå tillbaka till någon som gjort en illa? Jag kanske är onödigt envis när jag inte tänker be om ursäkt för att "rädda" en relation. En relation som ändå aldrig kommer bli som förut eftersom man redan befunnit sig i situationen då man inte längre ser den andra som en vän.
Jag är den första att erkänna att:
Jag tycker inte om att förlora vänner.
Jag tycker inte om att gräla.
Jag vill helst att alla ska tycka om mig.
Men jag anser mig ha så pass mycket självrespekt att jag inte krälar för någon som jag inte ens tycker om längre? När en vänskap är över för mig så är den över. Då slickar jag mina sår. Är ledsen en stund och går vidare. Jag behöver inte folk som snackar skit om mig, utnyttjar mig på olika sätt eller stjäl min energi. Jag har slösat tillräckligt mycket av min tid och min energi på att umgås med just sådana personer under min uppväxt. Tänkt att jag inte kan få några bättre vänner än de som mobbat mig. Känt att jag kanske inte var värd mer? But what doesn't kill you makes you stronger. Idag anser jag att jag är en tillräckligt stark person för att inse att jag förtjänar mer. Jag förtjänar att må bra och jag förtjänar att omge mig med personer som berikar mitt liv.
Just nu sitter jag och funderar på om dessa två personer i min omgivning som valt att "gå tillbaka" till (förlorade?) vänner verkligen varit ärliga mot mig? Kanske var det så att de i ilskan och känslostormarna inte alls menade vad de sa? Kanske ville de bara gnälla lite? Det är helt ok. Fast nästa gång vi hamnar i en sådan sits så blir jag gärna informerad om detta. För när jag agerar bollplank och ni kommer till mig så bryr jag mig om er, på riktigt. Jag blir bekymrad för er, lider med er och blir arg när folk gör er orätt. Behöver ni ha mig som bollplank för att få gnälla av er så funkar det också, men säg då inte att ni vill bryta kontakten när ni inte vill det egentligen. För jag litar på vad mina vänner säger till mig och ger råd och stöd utefter det.
tack på förhand.
2010-06-01 @ 23:57:04
